Paradisfåglar

Jag börjar så smått skönja ett mönster. Veckorna börjar i en mörk svacka för att sedan sakteliga ljusna och låta slutet av veckan bli betydligt bättre.

Denna vecka fick vi inga dagar på dagis till Emmy vilket medfört att hon varit hemma med mig och William hela veckan. Stackars henne. Stackars oss. Emmy är ju nu inne i "extremfrågefasen" då hon ställer sjuttiotusen frågor i tid och otid och ifrågasätter i stort sett allting. "Mamma, var kommer allting ifrån? Var kommer träden, blommorna, solen och beachen från? Hur då? Hur då?Varför? Varför? Varför?" Underbart med nyfikenhet men ibland blir det aningen för mycket och tålamodet tryter. Jag blir smått irriterad och fräser till. Sedan kommer dåliga samvetet krypande då jag ser ett par ledsna ögon. Min fina Emmy som växer så det knakar. Vill ju veta hur allt hänger ihop.

Häromdagen var vi hela familjen och träffade en person som Emmy aldrig träffat tidigare. När vi går därifrån säger personen ifråga "Bye, kids" till Emmy och William varav Emmy snabbt replikerar "Vaddå ´kids´? Jag heter faktiskt Emmy. Har du redan glömt det?" Så frank och rättfram kan man vara som barn. Det får man.

I tidigare inlägg har jag skrivit om glammiga cocktailkvällen i Operahuset. Lovade ju lägga upp foto ifall något sådant dök upp. Har nu hittat ett - aningen suddigt men man ser i alla fall mitt hår + rygg samt Sams håriga bringa och skrattande mun. Alltid något.

Även om jag än inte har visum plus arbetstillstånd har jag ändå inte kunnat låta bli att söka ett par lockande och intressanta jobb. Har deppat lite då jag räknat med att bli bortsållad direkt i processen eftersom man här redan vid ansökningstillfället måste informera om status för arbetstillstånd. Döm om min förvåning - och glädje - då jag idag blev uppringd av ett av företagen jag sökt hos. Intervju inbokad nästa vecka. Ser verkligen framemot det. Försöker att inte ha för höga förväntningar utan bara tänka på det som nyttig erfarenhet men - tjoho - vad sugen jag är på en riktig jobbutmaning. Bara denna ansökan gjorde mig eld-och-lågor. Förutom ansökningsbrev + CV skulle man även skicka med en sida med förslag på konceptutveckling för företaget ifråga. Jag gick verkligen igång på det och lät tankarna och inspirationen flöda. Under intervjun förväntas jag utveckla mina koncepttankar. Det ska jag verkligen göra - med glädje.

På lördag fyller William 2 år. Min lille kille. På väg att inte vara så liten längre. Mormor, morfar och moster med familj därhemma i Sverige har upptäckt hur omständligt (och dyrt) det är att skicka presenter hela vägen till Australien. Titt som tätt fastnar försändelserna i tullen här. Paket öppnas, kuvert sprättas upp, det tar tid och försändelser fördröjs med ett par veckor. Därför initierades en ny lösning denna gång. Mormor, morfar och moster med familj berättade för mamma Anna vad de önskade ge William i present och mamma Anna åkte sedan på inköpstur till Chatswood Chase http://www.chatswoodchaseshopping.com.au/home/. Jag känner en kille som kommer bli väldigt glad på lördag.

En dag tidigare i veckan satt jag och Emmy i soffan och filosoferade och läste böcker medan William middagssussade. Min blick vandrade upp mot taket och där såg jag helt plötsligt en stor spricka - en spricka jag inte sett tidigare. Senare på kvällen när Sam kommit hem från jobbet nämner jag sprickan för honom och han upptäcker då att det droppar vatten från den. Där är alltså en läcka i taket. Great. Vi ringer grannen ovanför för att informera om att de bör undersöka huruvida de har en vattenläcka eftersom det droppar nere hos oss. Fallet är nu under utredning. Eftersom vi hyr överlämnar vi med varm hand problemet till grannarna och vår hyresvärd(inna). Vi har redan nog med problem kopplat till vårt tidigare hus hemma i Sverige. Det räcker så. Tack.

Något som gör mig genuint glad är de blomdofter jag förnimmer och de växter jag ser varje dag jag går utanför dörren här. En av våra favoritblommor kallar jag och Emmy för "papegojblomman". Egentligen heter den Birds of Paradise (tror jag) men är inte en papegoja en paradisfågel, så säg?

Endast 3 dagar återstår på min "monster-diet"! Jag har under en månad - av medicinska skäl - varit på en "low-sugar, low-carbs, strictly non-dairy diet". Efter endast en vecka på dieten försvann alla de jobbiga symptom jag lidit av under närmare två års tid, jag har minskat midjemåttet med 2cm, höftmåttet med 4cm samt upptäckt en nya matvärld. Sötpotatispannkakor med hommus och avocado utgör en grymt god lunch. Ikväll åt vi en fantastiskt god kycklingsallad med quinoa och rostade valnötter. Men på måndag ser jag framemot att återigen få äta yoghurt till frukost. Börjar bli aningen trött på bönröra och ägg.